lydnadshundar

Alla inlägg under januari 2012

Av Jenny Eriksson - 22 januari 2012 19:38

I fredags kväll anlände bästa sällskapet Johanna och Hank till vår lilla lähenhet   Ayla blev överförtjust, hon fullkomligt ääälskar Hank! Nike däremot hade svårt att överse med deras lekar, och ville helst agera polis. Till och med hundar har tydligen svårt att leka tre-lekar! Eller är det bara flickhundar...   Efter en hel del förmaningar kunde hon dock ligga på soffan och snegla på dem under lugg, medan de rullade runt på golvet. Dina höll sig mest undan. 


På lördagen var det så dags för den efterlängtade kursen! Vi var ett härligt gäng som tillsammans ska försöka coacha varandra mot våra mål i lydnadsträningen. Vi fick göra många roliga övningar, både knepiga, hysteriskt komiska och tankeväckande sådana. En viktig del var att träna sig på att skriva planeringar. Nyttigt, men också svårt. Det gäller verkligen att analysera sin träning, och att ligga många steg före. Jag måste hitta en rutin för det här, det märks direkt på utvecklingen när jag följer en tydlig plan.

En hel dag med lydnadfunderingar går så ofantligt fort, och just som vi kommit var det dags att avsluta för dagen. Vi har bokat ett par träningtillfällen tillsammans innan nästa kursdag, och den första är redan kommande veckan. Spännande!


Efter kursen åkte jag och Johanna vidare till ridhuset. Johanna, som helgen till ära dragit på sig en envis förkylning, valde att åka hem till mig för att kurera sig, medan jag och Camilla tränade på i ett par timmar. För Nike fortsatte uthållighetsträningen med rutan. Hon kämpade på hela tiden, och tappade varken fart eller koncentration, vilket var nyttigt för mig att bli påmind om. Som jag skrev om förra veckans träning, jag kan kräva en hel del av henne på det planet. 


Ayla fick också träna lite uthållighet, på sin nivå. För hennes del handlade det om länkning, korta sådana. Här kommer jag nog få lägga en del tid, och gå varsamt fram. Vi jobbade också en del med satren i inkallningen, och nu börjar den delen släppa. Explosivitet i starten efter passivitet i lämnandet börjar infinna sig ordentligt, härligt att se! 


Johanna och jag avslutade sedan kvällen med lite chips framför P3 Guld-galan på TV.


Dagen bjöd på ett lydnadspass tillsammans med finaste Camilla i snö och hagel. För Ayla och Nike handlade det mest om väderträning, och det funkade fint! Nike har liiite svårt att komma ner ordentligt med armbågarna i liggande position, och det yttrar sig speciellt i jobbiga underlag, som snö. Bra med träning då  . Ayla hade inga betänkligheter alls om vädret, utan jobbade på som vanligt. 


På kvällen var det dags för Dina att åka på kurs, för första gången på flera år! Vi har hoppat på en grundkurs i freestyle, något jag tänkte skulle passa Dina. Hon behöver aktiveras, och blodspår som hon gillar mycket är många gånger svårt att få till pga tid eller plats. Lydnad var aldrig riktigt Dinas grej, men freestyle är ju lite annorlunda, och hon är i grunden lättlärd, nyfiken, smidig och (även om hon aldrig skulle medge det) följsam. På kursen idag fick vi börja med några grundtrick som slalom, snurra och gå runt oss förare. Som jag trodde fattade hon snabbt som attan uppgifterna, och jobbade på riktigt bra! Gott om godis var kanske det största bidragande faktorn till det stora intresset, men även att få jobba och tänka tror jag gjorde henne lycklig. Till nästa söndag ska övningarna sitta som en smäck! Kul att få göra något med min fina luddskalle!  Efteråt gick vi på promenad, bara hon och jag. Lite egentid för den grå   Väl hemma somnade hon snabbt!  




 

Man blir trött av att gå på kurs!


I morgon börjar en ny spännande vecka, med många roliga aktiviteter inbokade! Ha det gott alla!   

ANNONS
Av Jenny Eriksson - 15 januari 2012 19:16

Ridhusträningen igår var tänkt som fysisk utmaning för Nike, vi skulle jobba på hennes uthållighet. Och det gjorde vi! Många springa-fort-moment varvades med lugna och mer koncentrationskrävande uppgifter. Passet avslutades sedan med fokus på rutanskick. Tack vare Camillas trägna flyttande av ruta kunde jag skicka Nike flertalet gånger och verkligen låta henne jobba för att komma så djupt i rutan som jag önskar. Hon har börjat stanna grunt, verkar ta punkt vid de två första konerna, och så vill jag ju inte ha det. Men jag kan vara lite (hrm, underdrift...) mesig när det gäller att utmana just här. Nike har alltid älskat rutan, och jag tänker till mitt försvar att det bara är temporärt att hon gör så här, det fungerar oftast på tävling,  hon kanske inte fortsätter gilla rutan om jag maler på osv osv... Men nu måste jag inse att så är det inte. Tendensen att stanna grunt verkar bestående, och jag MÅSTE verkligen jobba på den detaljen! Och tänka sig, det blev bättre! Sedan pushade Camilla på mig efter ett par lyckade skick, utmanade återigen och jag fick fortsätta skicka. Och tänka sig, Nike gav inte upp! Hängde inte läpp! Tjurade inte ihop! Hon krigade på, kämpade, och gjorde tillslut riktigt bra skick, flera stycken på raken! Om det sitter i till nästa gång återstår att se, men det viktigaste var att jag kunde släppa min oro om nötningen. Jag kan ställa krav på min arbetsmaskin    


När vi kom hem fick hon välförtjänt massage med Novafonen. Hon njuter verkligen!   


Ayla fick också jobba med rutan, och efteråt kunde vi konstatera att hon har svårt att springa med bra fokus och fart till rutan när det finns något slags hinder bakom, te x en sarg, som i ridhuset, eller en trädgräns vid planens slut. Om rutan står så att det är lätt att springa igenom fungerar skicken bra. Måste hjälpa och stötta henne vid de tillfällen som blir svåra för henne.


Vi utökar nu successivt FF, länkar korta FF med lägganden under gång, utökar platsliggningstiden och längden jag går i inkallningen. Fjärren jobbas på, liksom rutan, apportering i olika former och hoppet. Ordkontrollen är hon riktigt duktig på, blandar sällan ihop de olika skiftena, men vi fortsätter ändå jobba med dem varje gång. Vittringen jobbar vi på hemma, liksom låsta bakben och kroppskontroll. Det är mycket, men så kul att se utvecklingen! Ayla fungerar lite annorlunda mot Nike, vill tänka lite och behöver stöttning längre, men när hon förstått går det fort, och hon är säker. Hon tar bryt och missad belöning riktigt bra, med ett jävlar anamma och "jag ska minsann ha köttbullen!" Har jag sagt att jag är sååå nöjd med den lilla snorkråkan!?  


 


På fredag kommer Johanna och Hank, jippi!! Och på lördag börjar kursen för bästa Anne! Spännande ska det bli, ser alltid fram emot dessa dagar! Och på söndag börjar Dina och jag freestylekurs, det ska bli intressant!    


Ha det gott!

ANNONS
Av Jenny Eriksson - 14 januari 2012 13:41

...kan det tyckas. Snön yrde över körbanan och bilen krängde i blåsten när jag styde mot Stockholm Södra BK för lite fredagsmys tillsammans med Camilla. Planerna var på sina ställen hala under den nyfallna snön, men vi tog allt som en utmaning. Samtidigt som vi parkerade bilarna kom bästa tränaren Anne körande, och eftersom hon inte hade stämt träff med någon annan bjöd vi in henne på vår träning. Lite spännande att få träna MED sin favorit istället FÖR, som det brukar vara. 


Ayla visade upp sina allra bästa sidor. De senaste passen har jag inlett med ett rutskick. Hon har då inte sett mig eller någon annan gå ut till rutan, utan hon måste hitta den själv, och redan nu ser man på henne att hon aktivt söker efter rutan när jag säger mina tilltänkta förberedelseord. Rutan verkar med andra ord vara en favorit för henne   Själva skicket var klockrent, duktiga fia! Vi jobbade även med ff, ordkontroll, länkade ett kort ff med läggande, lite apporteringsövningar och avslutade med en inkallning. Hon har inga problem med att sitta kvar, men jag skulle sedan önska lite mer tryck i starten, så det blir punktinsatser på det. Allt annat gjorde hon riktigt bra. Läggandet är inte supersnabbt, av alla skiften är det det hon har sämst teknik i. Vi nöter det både hemma och på planen, men jag godtar det hon gör just nu i alla fall.


Nike var på tårna, hon gillar INTE snålblåst och kallt underlag! Vi jobbade på med ff enligt vår plan, och det blir bättre. Försökte mig på en länkning med Z:at och starten i inkallningen, men det gick inte som planerat. Missade skiften i Z:at, var i stabil i skiftena, och såg allmänt missnöjd ut. I inkallningen lyfte hon sig från marken (hon är väldigt duktig på det!), så vi jobbade med det istället. Fick ett riktigt bra tips, som verkade fungera mycket bra. Ska fortsätta med det på kvällens träning. Vi gjorde även en länkning med hopp och vittring. Första gången tog hon rätt pinne, men släppte, söte över igen, tog rätt pinne och kom in. Vid andra försöket sökte hon fint, trots att hon inte hittade pinnen eftersom hon stod över den, men slarvade sedan vid avlämningen. Måste verkligen jobba mycket med vittringen, ösa på med den hela tiden, då blir det som bäst. Vi avslutade med en fjärr länkad till utgång från planen. Uppsättandet i fjärren från ligg var det bästa hon någonsin gjort, jag grät nästan en tår! Kanske har vår träning på uppsättanden från platsliggningen även påverkat det skiftet i fjärren. Utgången gick bra, hon försökte inte dra en enda gång  


I kväll blir det träning i ridhus. Jag läste i Sivs blogg hur hon tränade uthållighet med sina hundar  http://amokk.no/2012/01/intensiv-trening och det hon skrev lät väldigt klokt tycker jag. Därför ska jag försöka göra samma, köra ett ordentligt intensivpass i veckan för att utöka uthålligheten. Eftersom ridhuset har bra underlag ska jag börja i kväll. En utvärdering från passet kommer  


Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 8 januari 2012 21:29

50-årsfest i Täby  


       



Hundträning  


                 



I morgon börjar vårterminen, och livet återgår till sina vanliga gängor, med jobb på dagen och hundträning på kvällen. Men det är bara några veckor till sportlovet   


Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 6 januari 2012 15:22

Gårdagskvällen ägnades åt att brain-storma, samla ihop, formulera och skriva ner de mål och planer jag har för mig och hundarna det här året. Det gick åt mycket papper, pennan var nära på att ge upp, men tillslut kände jag mig nöjd med mina tankar och upplägg. Utvärdering om ett par månader...




Ha det gott!  

Av Jenny Eriksson - 4 januari 2012 18:17

Efter gårdagens sammanfattning av 2011 började förstås tankarna snurra om vad jag önskar av 2012. Vad har jag för mål? Resultatmål? Uppgiftsmål? Hur högt vågar jag lägga ribban? Allt är inte klart för mig än, men några mål har jag ändå kommit fram till. Som ni kommer att upptäcka blandar jag friskt mellan stora och vad som kan verka mindre mål, men dessa är på sina egna sätt enorma för mig   



Nike


Ta SM-poäng så vi kan vara med i Borlänge i juni

Delta på rankingtävlingarna och skrapa ihop lite poäng

Kunna njuta av att gå ff på tävling

Få till snygga uppsättanden efter platsliggningen

Ta ett pris i ökl på b-prov


      



Ayla


Tävlingsdebutera i lydnaden under våren

Få en trygghet på tävlingsplanen

Bli uppflyttade till klass elit innan året är slut

Starta nkl på b-prov, med pris

Bibehålla träningsglädjen, nyfikenheten, spontaniteten och stabiliteten


 



Dina


Glädje i freestyleträningen

Få till ett snyggt (kort) freestyleprogram

Stabilitet i vardagen

Minska manin


 



Jag själv  


Mer struktur i träningen ("Glömmer" gärna lite jobbigare delar...)

Tro på mig och mina fina  

 Ha kul!!!!



Jag hoppas och tror att 2012 kommer att bli ett toppenår, och jag välkomnar det med öppna armar! Tack alla ni som funnits med under 2011, önskar få vara med er även under det kommande året   Bästa träningskomisar växer inte på träd! 


Ha det gott! 

Av Jenny Eriksson - 3 januari 2012 21:09

Så här års är det vedertaget att skriva en sammanfattning av året som gått, och kanske en fundering över vad detta år kan ge. Jag har just suttit och skummat igenom 2011 års blogginlägg, och inser att vi har hunnit med så mycket under de senaste 12 månaderna. Hur sammanfattar man allt? Vad har varit viktigast? Gett mest? Vad kommer jag att komma ihåg klarast om ett par år? Så svårt att kategorisera våra upplevelser! Men jag gör ett försök. Ber om ursäkt om det blir en aning oklart...


Vintern 2011 var, som vi alla vet, väääldigt lång, kall och snötyngd! De första tre månaderna utmanade fantasins gränser för hur man tränar lydnad i en meter snö. Men på något sätt gick det, och i januari ställde jag och Nike upp i vår allra första elitlydnadstävling, tillika talangtävling. Jag var väldigt nöjd med hur jag höll mig till min plan, och hur Nike jobbade under programmet. 


Under våren kände jag mig mer säker på att Nikes och min jaktträning gått framåt, och anmälde oss till nkl på ett b-prov i maj. Trots miljoner fjärilar i magen kunde vi i slutet av dagen stolt konstatera att vi nu var uppflyttade till ökl! Min duktiga, duktiga!


I maj tog vi också vårt första första-pris i elitlydnaden, på vår hemmaklubb. Lycka!


Valborgsmässoafton föddes en gul liten tjej nere i de Småländska skogarna. Efter en förfrågan från bästa uppföderskan tog det mig ungefär 20 sekunder att bestämma mig för att hon skulle få flytta hem till oss. Hon fick namnet Ayla, och den långa väntan hade börjat!   




I maj fick vi åter förtroendet att vara med i Talangtruppen för lydnad, och tillsammans med bästa vänner åkte vi på helgläger till Smedjebacken. 


I juni fyllde pappa 60 år, och vi firade i Dalarna med god mat, regn, sol och trumpetspelande. Fina pappa!


När juni gick mot sitt slut stod vi inför möjligheten till ett lydnadschampionat. Tävlingsdagen var fruktansvärt varm, jag var nervös, men trots en nollad dumruta lyckades vi skrapa ihop våra behövliga poäng. När vi åkte hemåt hade jag en fullfjädrad champion i hundburen! 


Paris var målet de första dagarna i juli. Världsutställning och VM i lydnad lockade, men ressällskapet syster och jag fick en dag tillsammans i stan trots allt. Lydnaden var spännande, och efter en rafflande tävling stod Sverige som världsmästare! Kunde efter ett par dagar konstatera, borta bra men hemma bäst!


Sedan kom Ayla! Världens bästa, finaste, underbaraste lilla gula valp, som tog sig an allt nytt med hull och hår, och kände sig som hemma så fort hon steg innanför dörren. Hon stal allas våra hjärtan, t o m Dinas! Jag var ärligt talat orolig över om någon hund någonsin skulle kunna leva upp till Nike, men Ayla har verkligen visat sig värdig den uppgiften!


I augusti företogs den mest absurda, roliga, knasiga resa jag hittills gjort! Fyra tjejer, fem hundar och en bil for iväg till Norge för talangtävling på hög nivå. Efter många timmar på vägarna insåg vi att Norge må vara rikt på olja, men fattigt på asfalt. Smala vägar gjorde resan lång, men tillslut kom vi i alla fall fram. Tävlingen vanns av värdlandet, men lika glada var vi för det, och hemresan blev minnesvärd.  


Hösten har bjudit på många intressanta kurser för bl a Anne Dahlin, Lotta Linusson och Niina Svartberg. Vi blev återigen uttagna till talangtruppen, och under två helger på raken tävlade vi våra två första rankingtävlingar. Nike gjorde riktigt bra ifrån sig, och vi har nu lyckats kamma hem ett rankingpoäng! 


 



Över lag är jag supernöjd med vårt år! Nästan alla våra mål har uppnåtts, och här och där har mina förväntningar överskridits! Det enda smolket i bägaren är att vi inte fått tillräckligt bra poäng för att kvala till SM, men vi får hoppas på bättre resultat under våren.


Så vad är våra mål under 2012? Fortsättning följer...  


Ha det gott! 


Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ lydnadshundar med Blogkeen
Följ lydnadshundar med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se