När jag började simma bedlingtoonerna på Haninge Hundhälsa trodde jag att Hertha var den som skulle uppskatta det mest. Dina har alltid gått sin egen väg, och med sin otroliga envishet varit svår att övertyga om annat när hon själv bestämt sig för något. Hertha gillar att gå ner i vatten när vi är ute, hon går så långt att hon nästan tappar fotfästet, medan Dina mest doppar tassarna och leker krokodil med munnen. Som mest har hon nog gått ut till vattnet nått magen.

Men som vanligt överraskar den lilla blåa! Redan vid första försöket visade hon tydligt att hon gillade att simma omkring i bassängen, svansen viftade på vattenytan och hon såg riktigt tillfreds ut! Hertha däremot ville bara upp, och efter flertalet försök har  jag bestämt mig för att hon ska få slippa simma. Meningen är att de ska få friskvårdsträna, men Hertha stressar bara upp sig, och för henne är det nog bättre att göra något annat. 

Idag var det dags för Dina-sim igen. Hon vet att hon måste duscha innan hon får simma, så när vi kommer in på simmet försöker hon smita iväg. Men idag kom hon spingande mot mig när jag tog ner flytvästen! Det var nästan så att hon självmant gick upp i duschen! Fast bara nästan....  

Väl i bassängen måste hon simma med lina till att börja med, för att få igång bakbenen, annars fuskar hon. På slutet låter jag henne simma fritt ett par minuter, men man ser att hon inte riktigt simmar effektivt då. Många hundar försöker komma nära kanten, men Dina simmar i cirklar i mitten!    Nästa gång ska jag prova med godis för att se om jag kan få igång henne bättre även när hon simmar själv.

Lilla fina Dina! Envis som få, lojal till tusen, min lilla luddskalle  

Ha det gott!