Jag hade bestämt mig för ett uppehåll i lydnaden, och i och med det inte träna förrän på lördag. Men jag kunde inte hålla mig! Nike har de senaste dagarna känts väldigt på, så jag bestämde mig för att köra ett pass redan idag. Vi åkte upp till klubben, och planen visade sig vara riktigt okej. Eftersom djupet i rutan var det största problemet under lördagens träning, och tendensen har funnits där under en tid, ställde jag ut en ruta och gömde en boll bakom.

Passet inleddes med ett kort ff som uppvärmning. Hon kändes riktigt bra, hade fin kontakt och bra position, trots att aktivitetsnivån var mycket hög. Sedan följde rutskicket. Först hade jag tänkt ställa upp Nike vid konen och skicka henne därifrån, för att bara fokusera på själva rutskicket, men hon kändes så engagerad att jag tänkte om och även gjorde konskicket. Riktigt fin fart ut till konen, och vid skicket till rutan satte hon full fart. Trots att hon inte visste att bollen fanns bakom rutan sprang hon djupt in, och jag blev själaglad! Medan hon lekte med bollen lyckades jag smussla ut en ny bakom rutan, och sedan gjorde jag ett nytt skick. Även denna gång var farten på topp, och när hon kom in i rutan ställde jag henne där. Hon har lagt sig ner direkt den senaste tiden, men den här gången stod hon stadigt ett par sekunder innan hon fick springa på bollen. Vilken lycka! Där hade jag kunnat avsluta träningen, jag var mer än nöjd, men jag såg på Nike att hon ville fortsätta. Vi jobbade med dumrutan, ordkontroll, backaövningen och till sist vittring. Jag har verkligen slarvat med det momentet i vinter, mest pga avsaknad av pinnar. Det visar sig tyvärr nu. Nike har haft svårt för just det här momentet, och den osäkerheten kommer tillbaka med uppehållet. Ungefär varannan gång tog hon rätt, de andra gångerna sprang hon bara ut och tog en pinne. Det var bara att kämpa på, och till slut kändes det mer stabilt. Vi måste absolut fortsätta träna detta moment ofta för att få det hållbart. 

Idag hade vi en helt annan attityd i arbetet, både Nike och jag. Jag får inte glömma dessa små pauser då och då, Nike måste få längta lite ibland.    

Ha det gott!

Idag följde jag min plan, skippade lydnadsträningen och tog med Nike på ett kort jaktträningspass istället. Vi jobbade med linjetag, stoppsignal och dirigering, och trots att snön fortfarande ligger någorlunda djupt jobbade hon ihärdigt och effektivt. En positiv följd av snödjupet är att dummisarna begravs en aning, och Nike måste alltså koppla på näsan ordentligt för att hitta dem. Jag blev alldeles lycklig av att få se henne arbeta, viken energi, vilken glädje hon utstrålar! Försökte filma, men det lyckades inte alls, så jag får vänta tills jag har med mig en fotograf som kan föreviga henne in action!  

Efter vårt träningspass hämtade vi bedlingtoonerna, och jag selade på Nike så att hon kunde dra mig i expanderlina. Jag trodde hon skulle vara lite trött efter att ha sprungit i snön, men icke! Hon drog som hon aldrig gjort förr, och både hon och jag blev alldeles andfådda! Kan det vara så att det lilla uppehåll vi nu startat redan gett resultat?! Time will tell!

Dina är nu trattförsedd. Lilla blå är en aning manisk, och just nu har hon fått för sig att slicka sönder ena tassen. Undersöker man den ser man inget som kan ha skapat denna lust, inga sår, inga röda utslag, men Dina skapar detta, hon! Förhoppningsvis kan ett par dagar i tratt bota. Dina är en ganska van trattbärare, men just nu är hon mest sur   ...

Ha det gott!

På fredagen satte jag mig och Nike i min riktigt smutsiga bil och styrde mot Hedemora och Johanna och Hank. Bedlintoonerna fick stanna hos snälla mamma och pappa. Planen var jaktträning på fredagseftermiddagen och lydnad i fina inomhushallen i Smedjebacken under lördagen. På grund av all snö som den här vintern har bjudit på har jaktträningen legat nere sedan i höstas, så det var spännande att se hur mycket av det som vi tränade då (stoppsignal, dirigering, stadga) som fanns kvar nu flera månader senare. Nike blev rent ut sagt tokglad över att få apportera och flög fram över snön. Hon jobbade riktigt bra med näsan trots den höga farten, och kunde även kontrollera sig i stadgan. Johannas katt Kaj fungerade som störning, och han tog sin roll på stort allvar   . Nike hade lite svårt att fokusera på raka linjetag när Kaj stod två meter vid sidan om och kråmade sig. Men bortsett från ett par tillfällen kunde hon kontrollera sig och jobbade fokuserat. Det jag blev riktigt nöjd med var att hon tog stoppsignalen samt dirigeringar riktigt bra. Hon hade också ett par snygga avlämningar. Kanske kan vi anmäla till en nkl i vår...

Kaj i sitt störningsarbete

Hank jobbade också riktigt bra, och kommer att visa upp ett snyggt program på sitt första prov. 

På lördagen bar det av mot Smedjebacken för lydnadsträning. Vi började med promenad på isen, så härligt att låta hundarna springa fritt på vita vidder. 

Lydnadsträningen kändes både bra och mindre lyckad. I bilen på väg hem försökte jag analysera vad som gjort mig nedstämd, och jag kom fram till att det bara handlade om mitt eget agerande. Varför fortsatte jag med rutskick när jag kände att det inte gav någon riktig utveckling? Det samma gällde konskicken, jag såg att Nike var trött och borde då avslutat med en gå-runt-ruta istället för att pressa på med fler konskick. Det fanns också många delar att vara nöjd med, som ett snyggt ff trots många andra hundar i hallen, fin koncentration på mig, bra gå-runt-ruta, bra ordkontrollsträning och backaträning, men allt detta gjorde hon på förmiddagen, och det som fastnar är ju tyvärr ofta det sista som händer på en träningsdag. I samtal med Johanna kom jag fram till att låta Nike vila lite från lydnadsträningen, i alla fall en vecka, för att låta henne smälta vissa intryck, samt kanske få lite mer träningsförväntan. Nästa torsdag är det dags för del 2 i tävlingsträningskursen för Anne och Lotta, och då vill jag ha henne i bra form.

En liten röd kon kan skapa stor frustration...

Hank började lite splittrat, jobbade hyfsat bra, men kändes inte helt fokuserad på Johanna och uppgifterna. Nyttigt att känna att även våra fantastiska och arbetsglada hundar kan ha sina dagar, och Johanna fick tillfälle att hitta lösningar på problemet. Det lyckades, och under andra halvan av träningspasset var Hank sitt vanliga positiva och fokuserade jag. 

Fina Hank jobbar bra.

Nike väntar på sin tur

Lydnadsträning är inte bara kontroll och detaljer, man ska ha kul också!

Min plan för den kommande veckan är att fokusera på fysträning och uthållighet med Nike, samt köra en del apporteringsträning. På lördag har vi tid i ridhuset igen, och då ska vi köra ett lydnadspass. Nu måste jag verkligen ta tag träningsplaneringen, både lång- och kortsiktig. 

Ha det gott!

Igår hade vår lilla träningsgrupp bokat fem timmar i den fina hallen i Kungsör. Ingen av oss hade varit där tidigare, men av alla som haft förmånen att träna där hade vi fått höra fina omdömen. Och vi blev inte besvikna! En varm hall med fantastiskt underlag och dessutom trevligt köksutrymme där vi kunde fika och äta. Efter att ha tränat ett par timmar kunde man nästa minnas hur det känns att träna på en mjuk och torr gräsplan...

Jag ville jobba med länkning, och delade upp eliten i två delar. Jag är riktigt nöjd med Nikes prestation, med tanke på att vi inte har länkat så mycket nu under vintern. Några moment var riktigt bra, medan andra var okej, men det jag var mest nöjd med, och som vi jobbat mycket med, var hennes attityd mellan momenten. Hon har tidigare haft en tendens att gå ur fokus mellan momenten vilket har påverkat hennes prestation i själv momentet. Jag har provat lite olika sätt att föra henne under transporterna, och nu tror jag att vi har hittat rätt. Det känns tryggt nu, det känns som jag kan lita på henne och mig på ett annat sätt.

Fem timmar kan låta som mycket, men det behövdes, och det kändes riktigt bra att vi hade så gott om tid. Ingen av oss behövde stressa, utan kunde jobba med sin hund i lugn och ro. Jag tror att både hundar och mattar var både nöjda och trötta när vi gav oss av hemåt   .

Sandra och Jade demonstrerar passivitet kontra aktivitet, samt hur kul det är att träna hund!

Camilla och Tista jobbar med viktiga delar som ingång på planen och transporten mellan momenten. Och naturligtvis belöning!

Lotta och Siri visar upp ett snyggt ff. Kontroll kontra fart och fläkt!

Jag och Nike i ff, dumrutan och konskick. 

Vi hade som ni kan se en fantastisk dag, och vi önskar att vi hade fler dagar inbokade. Men man kan ju hoppas på att sommaren snart är här...

Jag skrev en artikel efter talanglägret i höstas, och nu finns den äntligen på Brukshundens nätupplaga. Läs och se hur kul vi hade under lägrets intensiva dagar!

Gå in på www.brukshunden.se och klicka in på artiklar.

Ha det gott!