lydnadshundar

Alla inlägg under december 2009

Av Jenny Eriksson - 26 december 2009 14:08

Utanför fönstret fortsätter snön att falla. När hade vi senast en vit jul? Här inne myser vi i soffan med te och gamla TV-serier. Nord och syd visas just nu på trean, en riktig nostalgitripp för en 70-talist som jag!


Nike har blivit en knähund! Även innan olyckan var hon den som mest ville sitta nära, och nästan ligga i knäet. Nu kryper hon så nära hon kan, helst ska huvudet ligga i mitt knä. På natten lägger hon sitt huvud intill mitt, ibland till och med mitt. Kanske är det en följd av de dagar och nätter hon befann sig på djurkliniken. Annars har hon inte visat några tecken på personlighetsförändring, något jag var en aning orolig för i början. Nikes personlighet är fantastisk, och jag vill ha kvar vartenda liten del av den.

Just nu kliar det i fingrarna för att få börja träna igen! Vi har redan börjat lite smått, inför maten tränar vi fjärren, så som vi gjorde innan olyckan. Snart tror jag också att vi kan börja med fria följet, det är inte så påfrestande för hennes skada. Vi längtar båda två!  


  

En liten power-nap i soffan!


Ingen kan njuta av en tupplur som Hertha  !


Ikväll ska jag hem till mor och far, om jag lyckas gräva ut min bil ur snödrivorna!


Ha det gott!        

Av Jenny Eriksson - 25 december 2009 10:04

Till slut blev julen fantastisk ändå! Snön ligger vit och djup över hela landet, och lugnet har lagt sig efter en hektisk termin.


I onsdags var vi på återbesök på Bagarmossens djurklinik. Nike skulle få sina lungor och bäcken röntgade, och hennes levervärden skulle kontrolleras.

Efter en undersökning av veterinären, där hon lyssnade på lungorna och kontrollerade hur Nike rörde sig, ansåg hon att Nikes bäcken inte behövde röntgas. Nike går obehindrat både i skritt och trav, vilket betyder att läkningen går bra. Veterinären var mycket nöjd, med tanke på att det bara hade gått en och en halv vecka sedan olyckan.

Däremot röntgades lungorna, och även där var beskedet positivt. Luften som läckt ut hade nästan helt absorberats av kroppen, och allt såg normalt ut igen. Veterinären tyckte att Nike ska fortsätta äta smärtstillande och antiinflammatoriskt en vecka till eller så, och hålla sig lugn med korta promenader under de kommande veckorna. Vi har ett återbesök inbokat den 15 januari, mest för ordningens skull. Veterinären såg inga tecken på att Nike inte kommer att bli helt återställd. En ängel vakade över oss den ödestigra dagen.


Nu ska vi njuta av ledigheten, dricka te i gungstolen och spela julklappsspelen tillsammans med familjen !


God helg!

Av Jenny Eriksson - 20 december 2009 14:22

Den här helgen har vi varit riktiga soffpotatisar! Eftersom Nike bara får gå korta promenader har vi tillbringat mesta tiden i soffan, tittandes på skidor på TV och snöfallet utanför fönstret. Det slutar tydligen aldrig, och det ligger alltid ett lager nysnö på gator och trottoarer. Nike får bara gå på plan mark, vilket inte alltid är lätt när snövallarna är en halvmeter höga, och trottoarerna inte har första prioritet när det gäller plogning. Dessutom vill inte den svarta skönheten göra nummer två på gatan  !


Nike blir mer och mer sig själv, och nu haltar hon knappt alls. I vanlig gång syns ingenting, bara när hon har legat en stund eller försöker vända på en snäv yta märker man att hon inte vill stödja helt och fullt på höger bakben. Det börjar bli svårare att få henne att följa de regler vi fått med oss; inte leka och hoppa och skutta med de andra hundarna, inte hoppa upp i sängen eller soffan, inte springa. Under veckan har hon hållt sig ganska lugn, sovit mycket och vilat kroppen. Men nu börjar hon tycka att det är långtråkigt! Det kommer inte bli lätt att få henne att hålla sig lugn ett par veckor till... Förhoppningsvis får vi besked på onsdag om rehabilitering. Simning skulle passa henne just nu.


Jag var tvungen att ta med kameran ut och fota fina hundar i snön. För en kort stund fick Nike gå ut i djupet och posera medan jag knäppte ett par kort.


   

En vacker svarta!


Hertha njuter av snön.


Dina har upptäckt en utmärkt utsiktsplats. Här kan hon hålla koll och jaga bort alla eventuella inkräktare. Maja håller sig på avstånd bakom gardinen.


Två dagar kvar till jullov, sedan väntar många lata dagar. Fast efter en vecka utan hundträning börjar jag bli lika uttråkad som Nike! Hur ska det här gå?


Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 17 december 2009 18:15

... kan allt förändras. Saker man tagit för givna blir plötslig viktigare än något annat. I lördags var det min tur. Nike blev påkörd av en bil på landsvägen. Hennes kärlek för att springa fick ett högt pris, och jag fick uppleva de värsta timmarna i mitt liv  .


Jag hörde bilen som bromsade och den efterföljande smällen. Sedan hörde jag Nikes förtvivlade skrik. Jag var helt säker på att hon var död, ingen kan överleva den film som rullade i mitt huvud.


När jag kom fram till platsen fick jag veta av föraren att Nike sprungit iväg i riktning mot mig, så tillsammans började vi leta. Det tog bara någon minut så såg föraren henne sitta en bit bort. Jag gick fram till henne, kände igenom kroppen och försökte se om det fanns några synliga skador. Men jag kunde inte se något, och hon gick relativt bra själv, så försiktigt gick vi tillbaka till min bil som stod en liten bit bort. Sedan var det bara att åka raka vägen till Bagarmossen.


Väl där fick vi komma in snabbt, och en veterinär kände igenom Nike, som nu gick mer stapplande. Veterinären kunde inte heller se några skador, förrutom att hon blödde från höger näsborre. Det kunde tyda på en lungblödning menade veterinären. De tog Nike till en syrgasbur för att underlätta hennes andning, och jag fick åka hem. De ville att hon skulle få smärtstillande och lite lugn och ro innan de började röntga igenom henne.


Senare på kvällen ringde veterinären och bekräftade att Nike fått en liten lungblödning i höger lunga och dessutom ett luftläckage på den andra lungan. De kunde inte se några frakturer. Nike skulle få stanna i syrgasburen, men hon andades lugnt och utan större ansträngning.


På söndagen ringde den tjänstgörande veterinären och upprepade vad som sagts under lördagen. Nike andades bra och syresatte sig utan problem, men hon fick fortfarande vara i syrgasburen. Däremot var hon lite orolig då Nike haltade på höger bakben. Men de kunde inte se någon fraktur på benet.


På måndagen upptäckte man en fin fraktur på höger sida av bäckenet som förklarde hennes haltande. Trots detta fick jag hämta hem henne. Hon klarade sig bra utan syrgas, och man kunde inte operera frakturen eftersom man inte vågade söva henne pga luftläckaget i lungan. Vi fick en återbesökstid till onsdagen, då man bokade in en operationstid.


På onsdagen träffade jag den veterinär som varit i tjänst under söndagen. Man tog nya röntgenbilder, men lungläckaget fanns kvar, och då blev det ingen operation. Veterinären tyckte dessutom att det inte vore nödvändigt med en operation eftersom Nike stödde sig bra på benet, och dessa frakturer brukar läka sig själva bra. Hon sa att operationen är ett stort ingrepp, och det finns inga garantier för att det lyckas till 100%.


Just nu ligger hon i sin bur och kopplar av. Vi har en återbesökstid på onsdag förmiddag för att ytterligare kontrollera lungläckaget, och då hoppas jag att vi kan få en rehabiliteringsplan  . Ingen operation är planerad då och jag hoppas att vi slipper det helt.


Jag är glad att vi jobbade mycket med muskeluppbyggnad innan det här hände. Veterinären tyckte att Nike var otroligt välmusklad i bak, och att det är en stor fördel för rehabiliteringen. Jag tror också att det hjälpte till att minska skadorna vid själva krocken.


Vi hade en enorm tur i oturen, och nu ser vi bara framåt. Det är skönt att jag har jullov från nästa vecka, så att jag kan vara hemme med patienten. Under veckan har hon fått vara hos mamma under dagarna. Snälla mamma som ställer upp när det verkligen behövs!


Uppdateringar om läget kommer regelbundet.


Ha det gott!



Av Jenny Eriksson - 6 december 2009 15:17

För en gångs skull har helgen varit helt min egen, inga kurser eller inbokade träningar. Kurser är alltid roliga och utvecklande, men det är skönt att få använda tiden helt själv.


Lördagen bestod av jaktträning för Nike. Det var länge sedan, så jag la ut två sök med sju dummies på varje. Jag försökte göra det lite klurigt genom att korsa naturliga gränser, bla en stig och en bäck. Dessutom gömde jag några av de mindre dummisarna under rötter och nedfallna träd. Nike kan vara lite slarvig i sitt sökande, hon springer mycket, men använder inte näsa på bästa sätt. Men båda dessa sök utförde hon med bravur! Visst sprang hon en del, och hon kommer gärna tillbaka till ställen där hon hittat tidigare dummies, men hon sökte sig snabbt bort till nya marker och sökte av dem. Hon hittade alla dummies utan problem, även de jag gömt. Dessutom fungerade avlämningarna näst intill perfekt, något vi jobbat mycket med. Härligt! Också mycket kul att få se Nikes glädje i jobbet. Hon är född till detta!


Sedan bar det av hem till mor och far, där min kusin Anders från Dalarna och hans flickvän befann sig. Inez är gravid i sjunde månaden, så i februari kommer kusinbarn nummer ett. Vi åt middag och umgicks ett par timmar, sedan skulle paret vidare till bekanta i Hammarby.


Jag åkte hem och stoppade ner en tovig och smutsig Hertha i badet. Det var inte kul, tyckte hon! Det tog sin lilla tid att få henne ren och torr, och många tovor fick redas ut.

  

Före...


Sedan togs rakapparaten fram, och mycket päls rakades av. Hertha är väldigt snäll på trimbordet, så hon får stå fritt. Det gillar hon bäst, om man spänner upp henne i galgen blir hon olycklig och flåsar mycket.


Tillslut tittade en ren och fräsch hund fram!


... och efter!


Huvudet blir snipigt. Nike tar gärna tag i nosen under deras lek, så pälsen där är lite tunn.


Idag är det Dinas tur...  


Nike har fått ta ett blodspår idag. Jag la ut spåret i morse (läs förmiddag  ) när vi hade varit ute på morgonpromenaden. Sedan åkte vi ut och tog spåret under eftermiddagen, innan mörkret föll. Nike är även här snabb och slarvig, håller sig inte gärna i spårkärnan, utan slår en del. Ett kort koppel behövs för att hålla henne tillbaka. Idag hade jag satt ut klädnypor för att vara säker på att hon följer spåret. Jag är så dålig på att minnas vart jag själv gått, och då blir jag så osäker. Så klädnyporna finns för min skull, inte för att jag ska styra hunden. Hur som helst kom vi utan större problem fram till slutet, en rådjursklöv! Nike tycker inte att den är superspännande, så hon får gärna leka en del med den, tugga på den och äga den. Hon fick bära den hela vägen fram till bilen efteråt.


Duktig hund!     



En härlig helg går mot sitt slut. Men snart är det jullov !  


På återseende!


Av Jenny Eriksson - 5 december 2009 17:55

Nikes tass


   

Dinas päls


   

Herthas svans


   

Hertha leker


   

I väntan på söket...

  

Av Jenny Eriksson - 5 december 2009 11:49

Efter flertalet blodprover och urinprover har man kommit fram till att det inte finns några fysiska fel på Dina. Istället tror veterinären att problemen består av en felinställning i kroppen, dvs den tror att den behöver mer vatten än den faktiskt gör. Under ett dygn mätte jag Dinas vattenintag, lite svårt när man har flera hundar, och hon ligger på ca 7-8 dl. Ett normalintag för en hund i hennes storlek är runt 4 dl, så hon dricker nästan dubbelt så mycket. Det jag ska göra nu är att successivt dra ner på vattentillgången för Dina, även det svårt när man har flera hundar, så att hon tillslut är nere på normalnivå. Jag hoppas verkligen att det fungerar. Skönt dock att veta att det inte är några kroppsliga fel på henne. Jag var lite orolig när man började prata om binjurarna. Men Dina är en terrier ut i tasspetsarna, och hon kommer att leva länge på ren djävulskap   !


Igår tränade jag tillsammans med Camilla. Nike var på G som vanligt. Jag måste hitta en balans mellan för på och ointresse. Blir hon för på lyssnar hon inte riktigt, utan bara vill, vill, vill! Blir hon ointresserad tappar hon koncentrationen och funderar på annat. Lite mognad tror jag att det handlar om också. Men inkallningen fungerar numera, jag använder ordet "kom" istället och det har varit utan problem.


Idag ska vi köra lite jaktträning, sök och linjetag. Det var ett tag sedan och hon behöver få jobba lite. Tanken är ju att vi ska starta igen till våren, så jag får inte ligga på latsidan. Det gäller att ta vara på barmarken, innan snön börjar falla. Lite fågel ska vi använda oss av, men det var ju inga problem för henne att apportera fågel, eller hare för den delen.


Ha det gott!

Skapa flashcards