Hur kan det vara så att man kan bli så lycklig av att hunden tar rätt pinne fem gånger på raken? Vi har haft sådana problem med vittringen, några gånger har det känts som att det aldrig kommer att fungera. Och så plötsligt, efter mycket huvudbry och tankar som knakat, löser sig knuten! Efter ytterligare misslyckanden med vittringen var jag tvungen att börja fundera i andra banor. Jag var på väg att börja om helt med en ny metod, men när även det första trevande försöket hintade om samma grundproblem kände jag att jag måste tänka om. Jag funderade och funderade, som Baltazar ungefär, och tillslut kom jag fram till ett sista sätt att prova. Genast visade det sig att jag var på rätt spår, hurra, och jag fortsatte enligt planen. Detta var en vecka sedan, och från att vara ungefär på noll i utvecklingen är momentet idag nära nog tävlingsmässigt! Det är lycka det!

Min kära syster ska köpa in en kamera till mig! Så snart kan jag förhoppningsvis lägga in flera vackra bilder här. Jag ska också försöka lära mig hur man får in film från filmkameran på datorn, så att jag kan lägga ut det här.

Tränade på Stockhom Södra i morse. Just nu behöver vi verkligen jobba på platsliggningen, men det är så tråkigt tycker jag... Jag har bestämt att varje morgon när vi är i Dalarna ska inledas med platsliggning med hakan i backen. Nike brukar lära sig snabbt, det gäller bara att hålla ut helt enkelt.

Om en vecka befinner jag mig i London, hurra!!

Ha det gott!