lydnadshundar

Alla inlägg under september 2009

Av Jenny Eriksson - 30 september 2009 19:59

Ja, syster lilla, jag vet att jag har haft lite sporadiska inlägg här, men man hinner ju inte allt! Nåja, nu kommer lite uppdatering.


Idag hade jag privatträning med Nike hos Anne. Vi gick igenom alla moment i trean, och egentligen är det små detaljer och länkningen som saknas innan tävling. Ja, och så förstås vittringen och fjärren... Och till klara moment där är det långt. Men vi kämpar på. Nike har börjat tänka i fjärren, så där kommer det nog bli en utveckling snart. I vittringen gick vi tillbaka till tidigare tänk med två gottor mellan pinnarna och en framför. Då jobbar hon fint utan att plocka. Målet till nästa träning är att ta bort en gotta. Det blir till att kämpa!


Igår var Nike med när vi hade orientering med skolan. Det var populärt, och hon fick många bollar kastade åt sig. Dessutom fick hon simträna en del, bra för hennes höfter.


I slutet av oktober ska jag gå en massage- och stretchingkurs hos Camilla på hundsimmet i Haninge. Det ska bli spännande. Jag har fått lära mig lite grunder som jag använder mig av när jag har tränat med Nike. Hon ska hålla så länge som möjligt.


Nu i helgen ska jag och Nike vara med på tävlingsträningskursen. För oss är det viktigt med störningsträning, så det ska jag lägga fokus på.


I november bär det av till Boxholm och SM-satsningen där. Det ska bli riktigt kul. Ännu roligare blev det när jag fick klart för mig att min träningskompis Mia också ska dit! Vi bestämde genast att vi delar rum. Skönt med någon man känner.


Utanför hunderiet ser jag verkligen fram emot Londonresan med jobbet. Det ska bli hur kul som helst, en massa språklärare (och lite annat löst folkFlört) som ränner runt i huvudstaden! Jag ska naturligtvis rapportera om resan senare.


Ha det gott!


De fina bilderna nedan kommer från sommarlägret med Anne, och är tagna av Lotta Moll (bild 1 och 2) och Peter Östrand(bild 3).


      

Av Jenny Eriksson - 12 september 2009 18:46

Idag har vi varit på vårt första jaktprov, och just nu sover Nike som en stock bredvid mig i soffan. Jag känner mig också ganska mör, efter en tidig morgon och nerver på helspänn.

Det gick ungefär som förväntat. Jag hade inte trott att vi kunde kamma hem ett förstapris redan i jungfrustarten, och där fick jag rätt. Vi slutade på ett tredjepris, efter en fin insats av Nike tycker jag. Bland annat apporterade hon in sin första kanin i söket, och det gjorde mig stolt. Hon hade också ganska fina avlämningar, snyggare än de flesta jag såg.

Det som störde henne var skytten. Hon reagerade på skotten, även om det antagligen "bara" var upprymdhetstecken. Hon kunde genast börja arbeta efter skotten, så det störde henne inte på det viset.

Sedan fick vi avdrag på söket, hon arbetar för planlöst, springer mycket utan att direkt jobba. Trots det apporterade hon in fyra av sex djur, och det var bra enligt mina mått.

Jag stannade inte kvar för prisutdelningen eftersom jag hade räknat med att gå på kräftskiva ikväll. Men efter en promenad med alla hundar i skogen kände jag att det nog inte skulle gå. Jag ville bara hem till min soffa eller gungstol, och vila!! Så jag fick ringa återbud, som tur var var det min syster som skulle hålla skivan, och hon förstod.

Nu ska vi gå in och se efter om vi kan anmäla oss till ytterligare jaktprov. Jag har också beställt en apportkastare, för ljudträningenTungan ute.


God natt!



Av Jenny Eriksson - 7 september 2009 18:51

Efter det något dramatiska fågelköpet har vi nu arbetat med just dessa. Nike har fått apportera fågel både på land och vatten, och hon har fått apportera olika slags fåglar. Första gången såg hon något fundersam ut, ska jag verkligen apportera den här? Men efter lite uppmuntrande kommandon plockade hon upp fågeln och kom in med den. Sedan har det inte varit några problem. Eftersom vi har det lite jobbigt med avlämningarna har vi fått jobba med det även med fåglarna, men att vara noggrann och konsekvent ger resultat.


I lördags kom Mia ut och hjälpte mig med markeringar över vatten. Nike vaer lite tveksam ner i vattnet, konstigt nog, men sedan gick det bra. Hon tog direktiv väldigt väl, även om vi inte tränat speciellt mycket på det. Det jag blir stolt och glad över är att när hon inte hittar fågeln eller dummyn i vattnet söker hon kontakt med mig och vill ha direktiv. Sedan förstår hon inte alltid vad jag menar, men det är en träningssak.


Idag tränade jag tillsammans med min bästa vän. Hon har inga hundar själv, men ställde upp med att kasta dummymarkeringar. Vi gjorde enkelmarkeringar och dubbelmarkeringar, inga problem alls för min vakna hund. Sedan gjorde jag ett sök med fåglar. Hon sökte snabbt och fokuserat, men undvek en fågel. Varför vet jag inte, men jag fick henne att apportera in den till mig i alla fall.


Nu ser vi fram emot jaktprovet på lördag. Jag är förväntasfull, och lite nervös.


Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 3 september 2009 20:00

Idag fick jag hjärtat i halsgropen, ordentligt! Vid en till synes enkel manöver att svänga runt bilen såg jag inte det djupa dike som fanns framför mig.

Plötsligt sa det bara pang, och bilens vänstra framhjul låg djupt ner i diket. Det var omöjligt att komma loss, och när jag stapplade ut såg jag att höger bakhjul befann sig i luften. Jag trodde att bilen måste fått sig en rejäl törn, och att en bärgare skulle behövas. Jag försökte ringa pappa, som är bilmekaniker och taxichafför, men han svarade inte.

Villrådigt stod jag där och tittade på min vackra (hmm...) röda bil, som låg så illa. Men jag behövde inte vänta länge, straxt kom en man fram och undrade om jag behövde hjälp, och minuten senare stannade en annan man och erbjöd sin hjälp. Med hjälp av den första mannens bil lyckades vi snabbt dra upp min bil på fast mark, och det visade sig att bilen klarat sig väl. Jag kunde tacka mina hjältar för deras snabba insats, och sedan var det bara att puttra iväg. Det verkar som om bilen har klarat sig utan några större åverkan, och jag tackar min lyckliga stjärna för att det finns snälla människor i världen!


Till nästa gång!

Skapa flashcards